Jag och min far

 
"Där borta vid trädet har jag lagt min far 
En anonym urna är allt som finns kvar 
Av den som förstod mig, när jag var till besvär 
Trots all den kärlek fanns jag ej där 
Jag önskar jag stannat, jag skulle blivit kvar 
Den sista stunden, det borde vart jag, och min far 
 
Jag saknar hans humor, som var hans sigill  
Den som la grunden för att jag finns till 
Som präglat min uppväxt, ända fram till idag 
Som gjort att min bror är densamma som jag 
Jag får ta del av drömmar han har 
På samma vis som då det var jag, och min far 

Där borta vid trädet, har jag lagt min far 
En anonym urna är allt som finns kvar 
Fast jag fann aldrig modet till att säga adjö 
Trodde nog aldrig att du kunde dö 
Cirkeln ska slutas, det har jag kvar 
Vi ska enas I jorden jag och min far"

Ett år

 
Jag kan inte förstå hur tiden kan gå så fort men samtidigt stå så stilla. Idag är det exakt ett år sen som vi hade din överraskningfest, alla dina nära och kära var på plats och jag kommer fortfarande ihåg hur ditt ansiktsutryck var när du klev in genom dörren.
Pappa trodde den dagen att han bara skulle hämta upp mig från gymmet, jag tränade nämligen i Edebäcks bygdegård då. Alla hade ställt sina bilar på baksidan av bygdegården så att han inte skulle misstänka något. Han fyllde 40 år då, min fina pappa. Han gick in i bygdegården och där stod alla, vi sjöng för honom och han blev alldeles tårögd av glädje. Han gick raka vägen fram till mig, kramade mig och sa "tack piga, jag älskar dig" Han kramade en efter en och han var så lycklig den dagen. Helt klart en av dom bästa dagarna i mitt liv, för jag har aldrig sett honom så lycklig. Under kalaset satt jag och Emil och pratade med honom om gitarrer, vi visste att han alltid hade velat ha en svart gitarr, så vi satt och pratade om hur gärna vi också skulle vilja ha det och han sa "En dag ska jag köpa mig en svart, stålsträngad gitarr" Vad han inte visste var att uppe på scenen låg en svart gitarr i ett av alla hundra paketen han hade där uppe. Och oj, va lycklig han var. Han blev som ett litet barn den kvällen. Han spelade och sjöng och det verkligen lyste om honom. När det var dags för mig att åka så kramade han mig och sa "åk försiktigt och ta det lugnt ikväll nu" jag svarade "Du behöver inte va orolig, ta det lugnt ikväll du också" Som svar fick jag "Ja kommer ta det lugnt piga, va inte orolig" Ingen av oss hade en aning om att vi nu, ett år senare skulle vara på två olika ställen. 
Livet kan ryckas ifrån oss så snabbt, när du minst anar det. Den personen som alltid har varit odödlig för dig, finns plötsligt inte längre. Du står där ensam. Tom. Sorgsen. Och det enda du kan göra är att sakna sakna och sakna. 
Jag trodde aldrig att jag skulle ha min pappas presenter i minneslådor på mitt rum, ett år senare. Det fanns inte ens i min värsta mardröm. 
Pappa hade önskat sig skivor när han fyllde 40år. Inte köp skivor. Han ville ha brända. Som den musikdåre han är fick han självklart brända skivor. Jag satt kvällen innan och brände ut skiva efter skiva med pappas favorit artister. Jag trodde aldrig att jag skulle ha dom hos mig igen och jag trodde aldrig att pappas gitarr skulle stå framför mig nu. Men det gör den och jag hatar det. Jag hatar det så mycket.
 
Min pappa borde ha varit här idag, här på jorden och inte i himlen. Han är nu istället himlens finaste ängel istället för jordens finaste ängel. Och det finns INGET jag inte skulle göra för att ha honom här. Min pappa var min stora trygghet och min glädje här i livet. Mitt hopp och mitt mirakel. ALLT det har slitits ifrån mig och jag kommer aldrig att bli hel igen, aldrig. Grattis återigen pappa, jag hoppas att du har det bra där du är nu. Du finns för alltid i våra hjärtan. Jag älskar dig ♥
 
 

I MISS YOU SO


 

 

 
 
 

vi ses snart, inte nu men om ett tag

Det går inte en enda dag utan att ja tänker på dig. Inte en enda minut. Och det går inte en enda minut utan att ja saknar dig och tänker på vad jag kunde ha gjort annorlunda. Inte en. För i min värld kunde jag ha gjort annorlunda, jag kunde ha räddat dig för jag borde ha förstått men jag gjorde det försent och jag kommer aldrig att förlåta mig själv för det. Aldrig.
Jag kan inte ens beskriva min kärlek, min saknad, min längtan eller mitt hat. Jag kommer aldrig att kunna beskriva det, för ingen skulle förstå. Ingen.
Jag älskar dig och jag saknar dig så mycket att det gör ont. Tiden läker inte alla sår, tvärtom. För alla minnen kväver insidan, du andas men ändå så andas du inte. Man lever men man lever inte som man gjorde förut, för hela tiden är det något som saknas, hela tiden. 
Jag skulle kunna skriva hur långt som helst och hur mycket som helst men det spelar på något vis ingen roll, för varje tryck jag gör på mitt tangentbord gör ont, för er är det bara ord, men för mig är det. Smärta. Ilska. Saknad. Tomhet. Kärlek. För jag förlorade allt den 24 Februari, allt.
Jag älskar dig pappa. Vi ses snart, inte nu men om ett tag♥

jag saknar dig.

Även fast du inte längre är med oss så som du var förut, så betyder du fortfarande allt för mig. Jag behöver dig så mycket. Jag saknar dig så mycket. Jag älskar dig så mycket.
Jag förlorade min trygghet och min styrka den 24 Februari, för det är precis vad pappa var för mig. Trygghet och styrka. Världens bästa människa, på alla sätt. Världens finaste människa, både på utsidan och insidan och det hugger verkligen i hjärtat. Det gör det. Jag trodde inte att sån smärta och saknad existerade. Och jag kan än idag inte förstå det. Jag drömmer om dig varje natt och jag tänker på dig hela hela tiden. 
Det har snart gått tre månader, tre ofattbara månader. Och varje söndag är precis samma, att jag väntar på att få åka till dig och inte till din gravplats. För varje söndag spenderades med pappa, det var det finaste på hela veckan. Jag väntar fortfarande på godnatt samtalen men det kommer inga och hur mycket jag än ringer så går det inte fram några signaler. Dom där godnatt samtalen som vi ringde till varandra varje kväll va så otroligt värdefulla och jag saknar dom. Jag saknar din röst. Jag saknar ditt skratt och jag saknar din personlighet. Du var det fina med livet pappa och jag saknar dig. Jag behöver dig.

Även om du är borta, så betyder du fortfarande allt för mig.

För 36 dagar sen, satt jag och min bror och smögtog kort på dig, du hatade när vi alltid skulle plocka fram kameran. Vi kollade på tv och pratade om allt som vi brukade göra. Ingen av oss visste att det var det sista samtalet vi skulle ha tillsammans. Ingen. Hur kan man någonsin vara beredd? Säg mig hur? För det var precis det dom sa till mig, att jag skulle vara beredd på det värsta. Jag minns så väl när sköterskan kom in till mig och min bror en sen kväll i december och sa med bitter röst att vi skulle gå in till dig för det kunde vara det sista vi såg av dig och jag ville bara slå henne i ansiktet. Jag kollade inte på henne, bara bet mig i läppen och försökte hålla ihop medans min bror röt  åt henne. Hon hade så fel den dagen, för det var inte sista gången vi såg dig, långt ifrån. 
Jag saknar dig pappa, jag saknar dig så fruktansvärt. Du överlever varje natt, jag pratar med dig varje natt och i drömmarna är du lika chockad som oss andra och varje morgon går jag sönder på nytt när jag inser att du faktiskt inte överlevde. Jag kommer aldrig att förstå det och det går inte inte ens att förklara hur det känns. Det gör så fruktansvärt ont, att jag ärligt inte vet vart jag ska ta vägen. 
JAG SAKNAR DIG!

Du var allt

Drömmarna om dig blir allt mer verkliga och nästan varje natt är det någon som talar om för mig att du överlevde. Jag kramar dig varje natt men jag önskar så att det var på riktigt, för jag saknar dig. Jag saknar dig så det gör ont. Ännu ondare gör det då jag säger att ja ska ringa dig och folk i min omgivning för påminna mig om att jag inte kan. Det har hänt så många gånger och varje gång brister det lite inom mig. Jag förtränger att jag inte kan. Du har ju alltid funnits där, inte bara som en pappa, utan även som en bästa vän. Jag behöver dig så mycket.
 

tre veckor


Come back down , save yourself. I can't find my way to you and I can't bare to face the truth

 

weheartit

 

I MISS YOU SO

Thanks for all you've done
I've missed you for so long
I can't believe you're gone and
You still live in me
I feel you in the wind
You guide me constantly

I never knew what it was to be alone, no
'Cause you were always there for me
You were always home waiting
But now I come home and I miss your face
So smiling down on me
I close my eyes to see

And I know you're a part of me
And it's your song that sets me free
I sing it while I feel, I can't hold on
I sing tonight 'cause it comforts me

I carry the things that remind me of you
In loving memory of the one that was so true
You were as kind as you could be
And even though you're gone
You still mean the world to me

I never knew what it was to be alone, no
'Cause you were always there for me
You were always home waiting
But now I come home and it's not the same, no
It feels empty and alone
I just can't believe you're gone

And I know you're a part of me
And it's your song that sets me free
I sing it while I feel, I can't hold on
I sing tonight 'cause it comforts me

I'm glad it sets you free from sorrow
But I'll still love you more tomorrow
And you'll be here with me still
All you did you did with feeling
And you always found a meaning

And you always will
And you always will
And you always will

And I know you're a part of me
And it's your song that sets me free
I sing it while I feel, I can't hold on
I sing tonight 'cause it comforts me


Säg det, snälla

För mig är det fortfarande den 24 Februari 2013. Jag visste redan innan jag svarade på samtalet mitt i natten att det var dags att åka och jag visste att det här var ännu ett falskt alarm som han lätt skulle klara sig igenom, han hade ju klarat allt. Han va min starka pappa, världens starkaste person, så klart att han skulle klara sig. Men det gjorde han inte och jag förstår det inte. För mig är det den 24 Februari och min pappa lever, han måste göra det, någonstans finns han, jag kan bara inte hitta honom. Snälla väck mig och säg att det inte är sant, säg att han överlevde och säg att jag fortfarande kan ringa till honom varje kväll och säga godnatt. Säg mig det, snälla, för jag vet inte hur man överlever annars. Hur överlever man en sån här fruktansvärd saknad och smärta. Det måste vara en mardröm. Jag och min lillebror valde aldrig kista, gravplats och gravsten häromdagen, snälla säg att vi inte gjorde det. Säg att jag drömmer. Säg att vår fina pappa, vår hjälte och vår trygghet inte har slitits ifrån oss. Snälla säg det bara. För jag vet inte hur man överlever.
 

I miss all the little things, I never thought that they'd mean everything to me

"Önskar att ja kunde ta över dina smärtor så att du kunde komma hem snart. Precis som du gjorde i natt. I min dröm var du hemma igen. Jag kom hem och duschen var på, ut kom du, lika fixad och fin som alltid och jag kunde verkligen känna lukten av din parfym. Du var inte sjuk längre och jag kunde svära på att min dröm var sann men man blir lika besviken varje gång man vaknar. Jag säger det varje dag men varje dag är inte ofta nog, jag älskar dig pappa."
 

jag saknar dig pappa

 
 
 
 
 

Alexander Hauland

Jag måste, som många andra, dela med mig av den här filmen.
Det är så många som blivit berörda och jag är en av dem.
Hur berörda alla blev på studentrevyn när dom visade bilden på Alexander.
Jag minns den dagen han vaknade och alla pratade om det, om det där miraklet.
Det är verkligen bevisat, mirakel slår in.
 
 

I CAN'T FACE THE WORLD WITHOUT YOU

I will never let you fall
I'll stand up with you forever
I'll be there for you through it all
Even if saving you sends me to heaven

snälla, kom hem nu.

2 månader av ständig oro, smärta och saknad. 
jag känner mig hjälplös, jag kan bara stå och se på och det finns inget jag kan göra.
jag saknar dig så fruktansvärt här hemma, det gör vi allihop.
du är så älskad och jag är så stolt över att du är min pappa.
Bli frisk och kom hem nu.
 
Va inte rädd, jag går bredvid dig.
Kom ta min hand, jag håller i dig.
För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.
Va inte rädd, jag går bredvid dig.

Fars-dag

Åh vad jag hade velat spendera dagen med dig idag pappa. Ge dig presenter, äta din favoritmat och se hur tårögd du blir för varje farsdag kort du läser men framför allt hade jag bara velat va hos dig och prata med dig. Det är över en vecka sen jag hörde din röst. Det är dags att vakna nu älskade pappa


<3

1 månad i dag, har min älskade pappa legat på sjukhuset och varit den starkaste personen i världen. Trotts operationer, tusentals prover och otroligt många drän så har han ändå humöret uppe så mycket som det går och jag avgudar honom så mycket för det. Det finns inget svårare än att krama sin pappa hejdå och sen lämna honom på sjukhuset, ensam. Det gör lika ont varje gång och tårarna vill bara sprängas ut. Jag är så otroligt beroende av min pappa och kommer alltid vara. Pappas flicka. Kom hem nu pappa, du saknas här hemma. Allt är en enda stor röra utan dig. Du är den som håller oss alla tillsammans, som skapar den perfekta stämningen, allt är kaos utan dig helt enkelt. KOM HEM! Jag står inte ut längre.. Om man bara kunde spola fram tiden och allt det här var över och du var hemma med oss igen men snart kommer miraklet, jag vet att det kommer att komma. Jag kommer aldrig ge upp hoppet om dig. Jag älskar dig så otroligt mycket pappa och om du bara visste hur många som bryr sig om dig. Jag är så stolt över dig♥
 
 

<3

oron tar ibland över och hjärtat slår 700 gånger snabbare än vanligt. Rädslan tar ibland över. Dolt nummer gör så att hjärtat slår om några varv och man börjar skaka. Tiden går sakta och blicken blir allt mer suddig. Man måste tro på mirakel och jag vet att ett mirakel kommer ske. Jag har världens starkaste pappa. Min hjälte♥

Tidigare inlägg